Effektiv inlärning, enligt forskningen

Det sägs att det inte går att lära gamla hundar att sitta. Det är fel. Visst, barn lär sig saker snabbare än vuxna, men bara för att du är vuxen är det inte kört. Hjärnan utvecklas under hela livet.

Här är ett antal ledtrådar till hur människor lär sig bäst, enligt olika forskningsstudier.

Arbetsminne och långtidsminne

I boken Den lärande hjärnan skriver Torkel Klingberg (professor i kognitiv neurovetenskap): ”om arbetsminnet binder samman den ena stundens tankar med nästa stunds handlingar, så binder långtidsminnet samman våra dagar och våra liv”.

I långtidsminnet lagras inte bara fakta och allt det vi lär oss, utan också personliga erfarenheter.

Arbetsminnet – även kallat korttidsminnet – används här och nu. Det finns ett arbetsminne för synen och ett för hörseln. De fungerar oberoende av varandra och rymmer ungefär sju informationsenheter var.

En del människor lär sig bättre genom att höra saker, andra genom att se eller läsa. Ytterligare en grupp är bättre på motoriska minnen. Dessutom skiljer det sig åt vilka sinnen vi är bra på att använda. En tumregel är att ju fler sinnen du använder för att lära dig något, desto bättre minns du.

Långtidsminnet kan aldrig bli fullt. Här lagras allt du har övat länge på och som har blivit en automatisk kunskap (som att cykla). Här lagras också upplevelser och fakta. För att information ska hamna här, och stanna kvar som kunskap, behöver du tid att bearbeta den.

Därför är det alltid bra att inkludera flera sinnen, till exempel genom att komplettera bokläsandet med övningar, workshops och föreläsningar.

Reflektera kring innehållet

Hjärnan behöver som sagt tid för att bearbeta ny information och kunna placera den i långtidsminnet. Det är när vi lägger samman nya fakta med tidigare erfarenheter som vi når djupinlärningen.

Tyvärr är de flesta av oss rastlösa. Därför plockar vi snabbt upp mobilen när vi är klara med en sak (till exempel ett kapitel i en bok), eller börjar prata med bordsgrannen när det blir paus. När du gör det får hjärnan inte tid att bearbeta det du vill lära dig.

Därför innehåller våra böcker frågor och reflektionsövningar, just för att du ska stanna till och tänka på vad du har läst – och vad det betyder för dig.

Skriv och rita för att lära dig saker bättre

Skriv och rita

Du minns bättre om du skriver ner eller ritar ny kunskap, framför allt om du gör det för hand. Det är något med den fysiska upplevelsen av en penna mot papper som hjälper minnet på traven. Att det tar längre tid att anteckna för hand hjälper också till.

Så uppmuntra kollegorna att göra egna anteckningar, oavsett om det är som ord eller bilder. Om du vill ta det här ett steg längre kan du skapa ett särskilt utrymme på intranätet där ni delar kunskap och inspiration med varandra.

Repeterarepeterarepetera

För att du ska minnas behöver du repetera kunskapen, särskilt när den är ny. Därefter kan du glesa ut träningen. Om du går en kortare kurs har du redan efter en vecka glömt mycket av det du lärde dig – och ett halvår senare är det mesta försvunnet. Så vad kan du göra för att använda dina nya färdigheter regelbundet?

Att lära andra och av varandra

Genom att förklara det du nyss lärde dig för en annan person kommer du själv att minnas det bättre. Det beror på att du formulerar kunskapen med egna ord.

Generellt gillar vi också att lära av varandra. Tänk på hur spädbarn härmar sina föräldrar och andra människor. Så använd dig av vårt intresse för varandra och hur vi är programmerade att fungera.

Som du ser återkommer vi hela tiden till en sak. För att böckerna ska bli mer än bara någonting roligt och tillfälligt inspirerande måste ni använda och dela kunskapen med varandra. Så läs dem, reflektera kring innehållet och diskutera det med andra.

Förlaget är väldigt lite förvaltning och damm. Ni är framåtblickande, superengagerade och lekfulla. Det rör på sig och man kan testa grejer.

Maja Larsson, författare till Alla kan rita symboler