Det kan vara lätt att tro att artighet, respekt, tillit med mera betyder samma sak över hela världen. Risken är dock stor att du då tar för givet att dina värderingar och normer är universella och dömer andras beteenden som oartiga.
Är det till exempel artigt eller oartigt att öppna presenter inför givaren? Svenskar tenderar att visa öppna presenter direkt (utom vid bröllop då tidsaspekten påverkar) och anser nog då att vi visar respekt för givaren som har ansträngt sig för att välja gåva. I Asien öppnar man inte presenten inför givaren – och också här är anledningen respekt. Presenten kan vara olämplig och då orsakar man att mottagaren tappar ansiktet.
Tyvärr är det nog så att svensken kan uppfattas som oartig på grund av vår informella mentalitet. Att inte vilja vara formell kan i sin tur bero på vårt fokus på jämlikhet. Alla ska behandlas lika oavsett position, ålder och kön. Vi kan därför uppfattas som oartiga när vi inte har formell klädsel eller använder efternamn, ni-tilltal, titlar eller visitkort.
När vi i vår välvilja behandlar alla lika uppvisar vi mindre respekt för äldre än vad man gör i till exempel Asien, där ålder speglar erfarenhet och kompetens. Ju mer kulturell mångfald vi har i Sverige, desto mer ser vi av kulturellt betingat beteende. Ett exempel är att det i Göteborg nu är vanligare att yngre erbjuder äldre sin sittplats på bussen. I kulturer där ålder är respektingivande är det en naturlig norm för många.
På sociala medier pågick under en period det som kallades Swedengate. Kortfattat innebar det att det fanns, bland vissa svenskar, en vana att låta barnens kompis vänta på rummet medan familjen åt middag. Det finns många kulturella förklaringar till det: att inte vilja förstöra kompisens familjetid under middagen, att värna om den egna familjetiden när båda föräldrarna jobbar, att inte ha planerat för ytterligare gäster och så vidare. Dock föreföll detta beteende mycket oartigt, speciellt i kulturer där gästfrihet är högsta prioritet.
Att dela notan är vanligare i Sverige än i andra länder. Anledningen kan vara att vi vill behandla alla lika och inte insinuera att någon inte kan betala för sig själv, vilket i sig är kopplat till att vi värderar jämlikhet och oberoende högt. I andra länder kanske man till och med tävlar om att betala notan och anser det småaktigt och snålt att inte erbjuda sig att betala för andra.
Beröva inte andra nöjet att hjälpa
En viktig svensk värdering är att vara oberoende och självständig. Att klara sig själv är en viktig del av uppfostran och vi får lära oss att knyta våra egna skor, gå till skolan själva och göra självständiga val av skola, politik och partner. Då kanske vi även glömmer att öppna dörren för andra. Det kan man väl göra själv.
Det händer sällan i Sverige att någon går fram till en person på stan som ser ut att behöva hjälp med kartan. Vi vill inte störa och heller inte insinuera att personen inte klarar sig själv. I mer kollektiva kulturer tenderar man att spontant hjälpa till, även om personen inte ber om hjälp.
Lika naturligt är det att en svensk svarar nej tack till den erbjudna hjälpen. Det kan uppfattas som ett slag i ansiktet i många kulturer. Att tacka nej till mer mat i Grekland kan uppfattas som oartigt. Du visar inte uppskattning. När svensken vill bära sin egen väska till hotellrummet kan det uppfattas som oartigt om hjälpen erbjuds. Du bör inte ta jobbet från någon som finner en ära i att ge bra service.
Vår svenska återhållsamhet med information kan uppfattas som oartig. Vi uppmuntras att hitta information själva. Myndigheterna svarar ofta uttömmande på de frågor du ställer, men normalt svarar de bara exakt på det som efterfrågas, inget annat. Av respekt vill svensken inte insinuera att frågeställaren är okunnig. Men som nyinflyttad vet du inte alltid vilka frågor du borde ställa.
Genuint eller inte alls
Punktlighet betyder i Sverige både att börja och att sluta i tid. När svensken sitter i ett strategiskt möte och lämnar det klockan 16.30 för att hämta barn på förskolan kan det upplevas som oartigt och osolidariskt.
Svensken kan också, som jag tagit upp tidigare, uppfattas som oartig på grund av att vi sällan använder artighetsfraser. Vi glömmer att säga please. Vi glömmer att säga you are welcome efter att någon har sagt thank you. Vi säger sällan bless you när någon nyser. Vi säger inte alltid excuse me när vi tränger oss förbi på bussen eller tar plats på bion. Kan det finnas en korrelation mellan ett tätbefolkat land och en hög grad av artighet? Japan är mycket tätbefolkat till skillnad från Sverige. Artighet krävs kanske då för att invånarna smidigt ska kunna samexistera.
Jag hör ibland att svenskar uppfattas som oartiga när vi inte svarar snabbt på mejl. Speciellt om vi arbetar med USA, där tid är pengar. Amerikanen vill att svensken snabbt ska återkoppla med till exempel: ”Tack för ditt mejl. Jag återkommer.” Detta är nonsens för svensken som väntar tills han har ett (för honom) relevant svar med information – och han uppfattas då som oartig.
Vi värnar om vår personliga integritet och är ibland rädda för att störa. När vi inte hälsar i affären eller på människor vi möter i skogen uppfattas det som oartigt. Omvänt kan vi uppfatta den amerikanska stilen som tillgjord när det för dem är naturligt att le och hälsa på dem de möter.
Medan vi anser att leendet ska vara genuint och att du ska kontrollera dina känslor uppfattas det som oartigt i mer uttrycksfulla kulturer.
Kultur är relativt och tyskarna värnar ibland om sin privata sfär ännu mer än svenskarna. Svensken planerar gärna sin helg, kanske redan på onsdagen, och en vanlig fråga på arbetsplatsen kan röra andras gångna eller kommande helg. Den frågan kan tysken uppfatta som oartig och oprofessionell – ja, till och med inkräktande på den privata sfären.
Slutsats: Tro inte att artighet och respekt är universellt. Sveriges fokus på jämlikhet och oberoende präglar vårt beteende och gör att vi kan uppfattas som respektlösa, snåla och ohjälpsamma.
Reflektera
- Fundera på hur du uppfattas av andra nationaliteter. Även om du menar väl kan du uppfattas som oartig.
- Hur skulle du kunna bli mer internationellt artig? Kanske genom att till exempel brodera ut språket, vara lite mer formell, erbjuda hjälp eller betala hela notan ibland?
Vill du veta mer?
Det du har läst är ett utdrag från boken Under ytan. Här hittar du ett smakprov från boken, länkar till var du kan köpa den och även information om författaren.