Det finns många studier inom kulturellt beteende. Sverige hamnar oftast längst ut på skalorna. Vi är mest informella, mest sekulära, mest egalitära, mest punktliga och mest faktaorienterade. Vi har också högst tillit och mest fokus på konsensus och work-life balance, det vill säga balans mellan yrkeslivet och privatlivet. Svenska värderingar är alltså inte lagom – de är extrema. På alla skalor.
En paradox är när någon hävdar att vi inte har några svenska värderingar. Det i sig är nämligen en typiskt svensk värdering: att inte vilja sticka ut. Till och med vår design och arkitektur är typiskt svensk – minimalistisk och sticker inte ut för mycket. Lagom alltså.
Fransmannen däremot vill sticka ut, och han vill till exempel argumentera. Engelsmannen vet att han sticker ut – han har en ö-kultur och är stolt över att avvika från resten av Europa.
”Hur gör du karriär i ett land som har lagom som norm?” frågade en amerikan mig en gång.
Vad kan den svenska konformismen bero på? Kan det vara vår historia av alliansfrihet? Dansken, som varit mer exponerad för krig, har mindre fokus på konformism. Kanske bidrar jantelagen (en inofficiell skandinavisk kod), som säger att du inte ska sticka ut eller tro att du är annorlunda – särskilt inte bättre än någon annan.
Att inte vilja sticka ut bidrar till att vi undviker konflikter. Vi går inte gärna i polemik. Kanske tycker vi att det inte är någon idé att diskutera, eftersom vi tycker så olika. Fransmannen däremot stimuleras av olika åsikter och anser kanske att en diskussion är onödig om alla tycker likadant. Svensken har en tendens att prioritera harmoni framför uppriktighet – både i arbetslivet och privat. Vi tenderar att ta kritik personligt, till skillnad från exempelvis tysken.
Det är extra besvärligt när svensken tror att den är som folk är mest, eftersom forskningen visar motsatsen. Alla kulturer tycker nog att den egna kulturen är ”normal”. Men svensken verkar nästan tro att den är mer normal än andra.
Det skulle gynna både svenskarna själva och alla som flyttar hit från utlandet om vi förstod vilka värderingar som styr oss. Sverige är ett svårt land att flytta till.
Extrema värderingar
För femhundra år sedan protesterade Martin Luther mot katolikernas påvedöme. Det skulle inte finnas en människa mellan folk och Gud.
Idag har norra Europa, som är protestantiskt, ett plattare ledarskap än södra Europa, som är katolskt. Även om det var femhundra år sedan Martin Luther verkade och Sverige idag är sekulärt, kanske det finns ett samband mellan religion och ledarskap. Ett exempel på detta är den egalitära arbetskulturen i protestantiska Nederländerna jämfört med den mer hierarkiska arbetskulturen i katolska Belgien. Den lutherska arbetsmoralen lever nog också kvar som norm. Vi är punktliga, håller vad vi lovar och arbetar hårt även om ingen kontrollerar våra prestationer och så vidare.
På nästa sida ser du en karta från World Values Survey, ett globalt forskningsprojekt. Det identifierar sedan 1980-talet länders värderingar genom att ställa 250 frågor till ett hundratal länder.
Här på bilden ser du tydligt vilka extrema värderingar Sverige har. Vi befinner oss längst upp och längst till höger på kartan.
Under pandemin insåg vi att ingen ledarskapsstil är universell. Varje land hade en egen strategi. I Sverige råder hög ömsesidig tillit mellan stat och individ, med fokus på väl förankrade beslut baserade på evidens och fakta. Här var det följaktligen en statsepidemiolog (inte statsminister) som informerade om statistik, nya rön, misstag med mera, och uppmanade till eget ansvar. Strategin var annorlunda, precis som våra värderingar.
Religion – en privatsak
Att flytta till ett så sekulärt land som Sverige kan vara förbryllande när religion genomsyrar allt i andra kulturer. Trots att vi har religionsfrihet förväntar vi oss att vad man tror på är vars och ens privatsak och att religionen inte hör hemma i politiken.
Att en president i USA avslutar ett tal med God bless you skulle inte fungera i Sverige. Då finns risk för en intressekonflikt mellan religion och vetenskap. Vi är som faktaorienterade ingenjörer – vi vill fatta evidensbaserade beslut. Vad har Gud med politik, skola och arbetslivet att göra?
Tillit till andra
Tilliten i Sverige är också extrem, både till andra personer och till myndigheter. Vi litar på att vi följer regler. Vi litar på att alla gör rätt för sig. Vi litar på att kollegan gör som vi kommit överens om. Vi litar på att myndigheter gör vad som är bäst för landet. Vi följer till exempel en rekommendation om vaccination.
Tillit byggs lättare i länder som är homogena och har låg korruption och starka demokratiska institutioner. Den höga skandinaviska tilliten kan uppfattas som naiv, men att införa kontroller kostar pengar och kan uppfattas som misstro.
Svensken tenderar att bygga så kallad kognitiv tillit, vilket innebär att man litar på folk för att de håller vad de lovar och är kompetenta. Länder med lägre tillit förlitar sig mer på affektiv tillit, vilket innebär att man litar på personer som man har lärt känna. Detta kan ta längre tid att bygga upp och är vanligast i till exempel Latinamerika, Asien och Mellanöstern.
Vissa flyttar till Sverige just för att de inte litar på det egna landets system eller myndigheter. Det är en stor omställning att plötsligt släppa misstänksamheten och bygga tillit. På arbetsplatsen utövas mindre uppföljning och kontroll och du förväntas ta eget ansvar. Som utländsk chef i Sverige kan det vara en stor utmaning att släppa kontrollen.
Självförverkligande
Enligt World Values Survey har vi också mest fokus på självförverkligande av alla nationaliteter. I en organiserad välfärdsstat är det lättare att inte behöva prioritera pengar och karriär. I de flesta av världens andra länder får du ett bättre liv för dig och din familj om du utbildar dig, får en bra lön, arbetar hårt och gör karriär. Denna drivkraft är mindre dominant i Sverige. Endast tio procent av svenskarna i studien svarar att hårt arbete är mycket viktigt.
Å andra sidan är vårt fokus på work-life balance ofta tilltalande för utländsk arbetskraft. Själva anser vi att vi arbetar effektivt och att vi kan hantera balansen mellan arbete och fritid, samt när och var vi arbetar.
Indiern som vill göra karriär kanske arbetar femtio timmar i veckan och blir därigenom befordrad. I Sverige kan det anses ohälsosamt och ineffektivt.
Individualism
Värderingskartan visar att Sverige är extremt individualistiskt. Idén med välfärdsstaten var att ge alla samma chans oavsett bakgrund. Oberoende är i fokus. Det gäller alltifrån att renovera sitt hus på egen hand till att betala notan själv; äta själv som barn; tänka självständigt; välja partner, utbildning, politiskt parti och religion utan påverkan från kollektivet och klara sig själv som åldring.
Dock finns ett kollektivistiskt drag i vårt sätt att ta konsensusbeslut, inte sticka ut och undvika konflikt – detta kallas konformism. Vi har alltså individuell frihet i kombination med individuellt ansvar men är kollektivistiska i vår solidaritet med teamet.
Informell arbetskultur
Även i andra interkulturella studier sticker Sverige ut. Vi anses informella och använder sällan visitkort, efternamn och titlar. För många kulturer är ett mer formellt uppförande ett tecken på respekt. För utländska medarbetare kan det kännas obekvämt att kalla chefen vid förnamn. Omvänt känner den utländska läkaren sig kanske inte respekterad om hen inte tilltalas med titel och efternamn. Vi ser visserligen en alltmer egalitär arbetskultur överallt, men Sverige är fortfarande extremt informellt.
Jämlikhet
I Sverige vill vi behandla alla lika oavsett bakgrund, status, kön och ålder. Vi har låg så kallad power distance mellan kung och folk, mellan chef och anställd, mellan lärare och elev och mellan barn och förälder. Vi vill också förbättra förutsättningarna för minoriteter så att alla uppnår samma nivå – så kallad equity. Ett sätt är genom kvotering för att främja fler kvinnor i vissa yrken. I USA är jämlikhet att alla erbjuds samma chans – equality.
Låt oss alltså komma ur vår föreställning om att vi inte har svenska värderingar. Låt oss istället förmedla dem utan att värdera vad som är rätt och fel. Bara då blir vi inkluderande, speciellt för dem som inte vuxit upp i Sverige.
Den grekiske läkaren fick frågor om varför han höjde rösten, gestikulerade och pratade så snabbt. Varför var han egentligen så arg? Han svarade: ”Jag är inte arg, jag är grek.”
En italienare flyttade till Sverige och kände sig genast som hemma. Varför då? För att hans vänner i Italien brukade kalla honom känslomässigt dum. Nu kunde han nöjt säga att han var svensk.
Tänk på att introverta och extroverta drag ofta är kulturellt påverkade, även om de naturligtvis också beror på personlighet. Som svensk kan det vara en fördel att visa mer känslor för att vinna tillit i mer uttrycksfulla kulturer som de i Sydeuropa, Mellanöstern och Latinamerika.
Reflektera
- Hur tror du att andra kulturer uppfattar svenska värderingar?
- Fråga dina utländska kollegor vilka utmaningar de stött på i den svenska kulturen.
- Hur svårt är det att flytta från ett samhälle med låg tillit till Sverige, där vi litar på allt och alla? Är vårt fokus på punktlighet stressande? Är det svårt att bygga relationer i Sverige, där du ska klara dig själv?
Vill du veta mer?
Det du har läst är ett utdrag från boken Under ytan. Här hittar du ett smakprov från boken, länkar till var du kan köpa den och även information om författaren.