Sverige är ett svårt land att flytta till och svenskarna är – oftare än vi vill tro – komplicerade att göra affärer med. Så varför gnisslar det då lätt när svenskar jobbar med människor från andra kulturer? Jo, det beror på att våra värderingar är extrema. På alla skalor.
”Vi svenskar tror gärna att vi är helt normala, ja lagom. I själva verket är vi verkligen udda. Svenskarna är mest informella, mest sekulariserade, mest punktliga och mest faktaorienterade av alla kulturer i världen. Därför kan vi faktiskt också uppfattas som exempelvis oartiga, ohjälpsamma, naiva och ineffektiva.”
Det säger Christina Rundcrantz, författare till den nya boken Under ytan. Boken handlar om de osynliga värderingar som ofta leder till kulturkrockar när svenskar jobbar med människor från andra länder. Det är en sak att veta hur man hälsar på folk, och att ta reda på vad som är artigt att ha med som gåva. Men det där som inte syns, det är lurigt.
Christina har många års erfarenhet av att hjälpa stora koncerner att göra bättre affärer genom att öka deras interkulturella kompetens. Med sin bok vill hon lära svenskarna att jobba bättre ihop med andra kulturer.
”Om vi förstår olika kulturers värderingar kan vi lättare inse varför människor beter sig som de gör. Och varför vi beter oss som vi gör. Min bok handlar inte om att du ska kompromissa med din personlighet eller gå utanför din bekvämlighetszon. Tanken är att vidga din bekvämlighetszon!” säger Christina Rundcrantz.
Ur boken
Kulturen påverkar hur vi ser på feedback. Exempelvis tenderar svensken att ge relativt lite feedback. Det kan bero på att vi dels är konfliktundvikande, dels att vi inte vill verka överlägsna. Många utländska medarbetare blir däremot förbryllade av att inte få feedback.
När vi ger negativ återkoppling tenderar vi att använda sandwichtekniken, det vill säga att vi lindar in det negativa mellan två positiva kommentarer. Kanske har vi gått en ledarskapskurs influerad av amerikansk kultur, där detta fungerar utmärkt. Fransmannen kanske inte ens uppfattar den negativa kommentaren i mitten.
Generellt fungerar positiv feedback på de flesta, men för svensken måste det vara genuint. Att dela ut kudos (beröm) på befallning under varje veckomöte känns ofta konstlat för en svensk. Dessutom tillkommer en obekväm känsla av att vara utvald – vi vill hellre att hela teamet får beröm. Risken är också att någon annan i gruppen anser sig lika berättigad att hyllas, vilket blir orättvist. När McDonald’s öppnade i Sverige ville företaget ha en tävling om vem som var veckans bästa medarbetare. Det fick de ändra till veckans team.
Att få någon att tappa ansiktet i Kina är allvarligt. Du ger aldrig någon negativ kritik inför gruppen, och ibland är det till och med bättre att förmedla kritiken via en tredje person. Att däremot berömma medarbetare inför chefen är uppskattat – till exempel genom att ge positiv feedback i ett mejl som chefen får en kopia av. I Sverige kanske detta skulle uppfattas som inställsamt.
Om författaren
Christina Rundcrantz jobbar som Senior Consultant Intercultural Leadership på BBi Communication. Hon utbildar sedan över tjugo år tillbaka stora företag och koncerner i interkulturell kommunikation, där fokus ligger på att bygga tillit i internationella team och affärer. Christina håller ofta workshoppar för svenskar som ska jobba utomlands, och för utländska chefer eller medarbetare som ska jobba i Sverige.
Under ytan – varför det gnisslar när svenskar jobbar med andra kulturer är hennes första bok.
Om förlaget
Eget Förlag ger ut snabblästa handböcker på temat kunskap på nolltid. Syftet är att ge läsaren ny och konkret kunskap som den kan börja använda direkt. Förlaget grundades 2011, finns i Norrköping och har gett ut ett hundratal böcker.
Högupplösta bilder på boken och författaren finns på egetforlag.se/underytan.
För mer information
Kontakta förläggare Helene Engström, helene@egetforlag.se, 0708–12 91 81 eller författaren Christina Rundcrantz, christina.rundcrantz@cr-communication.se, telefon 0707–222 162.