När du pratar med någon du känner säger du en sak. När du uppdaterar Om oss-texten på företagets webbsida säger du något helt annat. I den ena diskussionen säger du att du gör det grönt och snyggt i stans parker. I den andra berättar du att företaget tillgodoser behovet av vegetationsobjekt vid publika grönytor. Varför då?
Strunta i vad som är talspråk och vad som är skriftspråk. Det ena är inte bättre än det andra. Det enda som betyder något är att läsaren förstår dig. För ju fler som förstår dig, desto större är chansen att någon bryr sig.
Tre saker att göra
» Tänk dig att du pratar med en vän. Vad skulle du säga? Skriv exakt så. Använd enkla ord, samma tydlighet och gå rakt på sak.
» När du använder samma ord som när du pratar blir texten personlig. Kliv fram och våga stå för vem du är. Bonusen blir att jag slipper läsa ord som vegetationsobjekt, publika grönytor och andra konstiga ord.
» Använder du ord som läsaren behöver slå upp i en ordlista? Välj ett annat, enklare ord.
Tre saker att undvika
» Att skriva som du pratar handlar inte om att du ska gödsla med orden öööh, eeeh och typ. De räknas som slaggprodukter i både talspråk och skriftspråk.
» Håll dig borta från slang och dialektala varianter som eran (er), våran (vår) och nåra (några).
» Blanda aldrig de/dem med dom i en text. Välj en variant och håll dig till den. De/dem är mer korrekt. Dom är vardagligt. Om du är osäker på hur de och dem fungerar – använd dom rakt igenom texten, för dina läsares skull. Annars blir dem arga. ;)
Vill du veta mer?
Det du har läst är ett utdrag från boken Skriv så någon bryr sig. Här hittar du ett smakprov från boken, länkar till var du kan köpa den och även information om författaren.