Japp, du läste rätt. De bästa inledningarna på föreläsningar och presentationer suger. Suger tag i oss deltagare. Från start. Fångar vår uppmärksamhet. Gör att vi inte kan motstå att lyssna på dig.
Tyvärr börjar de flesta presentationer helt sugfritt:
Hej. Jag heter Tomas Eriksson, jag jobbar som utbildare och nu ska jag berätta om presentationsteknik.
Vi i publiken har en outtalad och oftast omedveten fråga när du ställer dig framför oss: Varför ska jag lyssna på dig? Det betyder att du behöver en inledning som drar igång lusten och viljan att lyssna på dig.
Låter det svårt? Lugn. Här kommer tre förslag på hur du inledningssuger: Börja med en fråga. Påstå något ögonöppnande. Eller – bäst av allt – berätta en story.
1. Börja med en fråga
Genom att börja med en fråga aktiverar du mig som lyssnar. Frågor gör mig nyfiken på svaret. Även när jag tror mig veta svaret blir jag nyfiken. Nyfiken på om du har samma svar som jag. Lägger du dessutom in ordet du i frågan skapar du ytterligare sug, eftersom frågan nu handlar om mig. När jag är inblandad får du min uppmärksamhet.
Handlar din presentation om feedback på jobbet kan du frågeinleda så här:
Vill du ha en generös feedbackkultur på din arbetsplats? En mellanmänsklig miljö där det är lika självklart att bekräfta och uppskatta varandra som att framföra en önskan om förändring och utveckling? Då har du kommit helt rätt. Du kommer nu få ta del av mina fem bästa tips i konsten att få feedback att bli en självklarhet när vi jobbar tillsammans.
Efter den inledningen vill jag lyssna på dig. Och när jag verkligen vill lyssna ökar också min nyfikenhet på vem du är. Därför är det först efter din inledning som du säger vad du heter och vad du gör.
Föreställ dig att du istället hade sagt ditt namn först, som de allra flesta gör. Det hade inte alls varit i linje med vad vi i publiken önskar och behöver – och du hade därför fått en betydligt trögare start.
Den gyllene öppningsregeln är: Skapa först sug, berätta sedan vem du är.
Övning: Frågan som suger
Formulera frågor som skapar sug efter att vilja lyssna på din kommande presentation. Lista så många du kan komma på. Vilka av dessa frågor ger mest uppmärksamhetssug? Välj ut den bästa. Kan du skapa ännu mer sug genom att ändra på frågan? Prova. Testa. Lek med orden. Plötsligt har du den – frågan som verkligen suger.
2. Påstå något ögonöppnande
Ett annat bra sätt att börja är att påstå något ögonöppnande. Leta efter ett annorlunda perspektiv, något utmanande eller något som vänder uppochner på invanda föreställningar.
Här är ett exempel:
Du är en stjärna! För du är byggd av stjärnmaterial. Hela åttiotre procent av din vikt består av kol och syre. Dessa grundämnen fanns inte när universum skapades. De är resultatet av stjärnor som levt ett helt stjärnliv, exploderat och slungat ut sin materia i rymden. Se till att du agerar som den stjärna du är när du håller dina presentationer.
Kombinera gärna ditt påstående med en fråga. Då får du en öppning som suger på två sätt.
Tiotusen kronor. Så mycket mindre i månaden tjänar kvinnor i ditt yrke jämfört med män. Är det rimligt? Självklart inte. Nu ska vi ta reda på vad du kan göra för att få den lön du borde ha.
Övning: Inled ögonöppnande
Formulera en inledning som börjar med ett ögonöppnande eller insiktsvidgande påstående. Ledtråd: Finns det något av det du ska berätta om som du själv blev förvånad över när du hörde talas om det första gången? Eller något som du tycker är galet fel eller helt fantastiskt – men som de flesta inte tänkt på?
3. Berätta en story
Frågor och påståenden är bra, men om du verkligen vill skapa en sugande start ska du börja med en story, en berättelse. Fråga dig: Vilken händelse som jag varit med om skulle kunna spegla det jag ska prata om?
Det fina med egenupplevda historier är att de hänger som färdiga frukter i din minnesträdgård. Det är bara att plocka.
Här en frukt från min trädgård:
Jag går i mittgången i aulan. Jag är femton år. Mitt hjärta bultar. Jag svettas om händerna. Låg- och mellanstadiet har redan haft sina uppträdanden. Nu är det högstadiets tur. Och det är jag som ska hålla i den programpunkten. Jag går upp på scenen och vänder mig mot en uttråkad, trött och hängig publik. Hjärtat bultar så det hörs i huvudet. I mikrofonen säger jag: ”Nu ska vi öppna en ny klass. Får jag be följande högstadielärare att komma upp på scen …”
Fem lärare tar plats vid skolbänkar på scenen, som nyblivna elever. Jag berättar för publiken att vi nu ska undersöka hur det står till med kunskapen i klassen. Hur mycket kan de själva av allt de lär ut? För att det inte ska bli för lätt får lärarna naturligtvis svara på frågor i andra ämnen än sina egna. Samhällskunskapsläraren försöker förklara Pythagoras sats och kemiläraren svarar på en fråga om franska revolutionen. Publiken är som förbytt. Från hängigt trötta till storögt framåtlutade.
En utmärkt inledning när jag ska prata om konsten att få engagerade deltagare. Men lika användbar för att lyfta fram glädjen och belöningen som kommer av att göra något helt oväntat. Samma berättelse kan alltså användas i flera syften.
Synliggör syftet med din berättelse genom att lägga till en koppling till presentationens ämne.
För min berättelse ovan:
Det här var mitt allra första framträdande inför en större publik. Jag var otroligt nervös. Men när jag såg och förstod hur mycket skolans elever älskade att se lärarna våndas över frågorna de fick byttes alla spänningar mot ren glädje. Talarglädje.
När jag berättar en historia så återupplever jag händelsen. Det gör att jag automatiskt kommer åt känslan jag hade där och då och berättandet blir levande.
Läs mer om storytelling längre fram i boken. Där får du reda på hur du bygger ditt eget storyskafferi och vad som gör historier spännande att lyssna på.
Vill du veta mer?
Det du har läst är ett utdrag från boken Från blackout till knockout. Här hittar du ett smakprov från boken, länkar till var du kan köpa den och även information om författaren.