Innan jag går in på alla tips kan det vara bra att berätta hur mycket öl, vin, cider och annan alkohol det egentligen dricks i Sverige. Men det finns en stor utmaning här.
När vi som dricker alkohol berättar hur mycket vi dricker så gör vi det med 30–50 procent av sanningen. Det betyder att om vi egentligen dricker tio öl under en vecka så blir svaret tre eller kanske fem öl när vi deltar i en alkoholundersökning.
Genom att slå samman intervjuerna från tusentals människor med statistik från Systembolaget och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) går det ändå att få en bra uppfattning.
I ren alkohol ligger siffran just nu på 8,8 liter per år. Med ren alkohol menar jag en dryck som till hundra procent består av alkohol. Om vi istället översätter det till några vanliga drycker ser det ut så här.
I snitt dricker varje svensk årligen 489 starköl eller 91 flaskor vin eller 32 flaskor sprit.
Per vecka innebär det ungefär 9,5 burkar öl (33 cl) eller 1,75 flaskor (75 cl) vin.
Det här är i genomsnitt. En del dricker inte alls och många dricker betydligt mindre än det här. Sedan har vi de tio procent av befolkningen som står för omkring hälften av den totala konsumtionen. Det är också de som har de största och flesta problemen.
Hur allt började
Många av oss har säkert läst den bedårande historien om hur Emil i Lönneberga blev nykterist på grund av en fylleincident tillsammans med sin älskade grisekno, där de båda fick i sig jästa körsbär.
Historiska källor visar att människor har druckit vin, öl och mjöd i tusentals år, vilket inte är konstigt eftersom alkohol kan uppstå i naturen utan mänsklig inblandning.
Att alkohol i stora mängder kan vara skadligt sägs redan i Bibeln. I första mosebok står det att Noa (han med arken) var den första människan som skapade en vingård. Vid ett tillfälle låg han drucken och blottade sig i sitt tält tills sönerna kom och täckte över honom med en mantel.
På 1400-talet kom destilleringen till Sverige och gjorde att vi kunde göra brännvin. Det var också då alkoholproblemen började på allvar.
I början av 1900-talet var problemen så allvarliga att vi i en folkomröstning var nära att få ett totalförbud. Men det röstades ner med endast 35 000 rösters marginal.
Norra spritbältet
Problem med alkohol finns inom alla kulturer och folkslag där det dricks. I Sverige har vi mer problem än många andra länder, eftersom vi har en positiv inställning till att dricka mycket.
Tillsammans med Finland och Ryssland befinner vi oss i det som kallas för Norra spritbältet. Här har vi en lång historia av att dricka starksprit för att bli berusade – särskilt under helgerna.
Söderut finns länder med ett mer kontinentalt dryckesmönster. Där dricks det oftare öl och vin varje dag till maten för att det är gott – inte för att bli berusad.
När Sverige gick med i EU tänkte nog många att det skulle vara bra för oss och vårt drickande. Nu skulle vi lära oss att vardagsdricka, istället för att supa. Och det har vi verkligen gjort. Problemet är bara att vi på samma gång har bevarat vår gamla spritkultur.
Aktuell forskning visar att antalet alkoholskador, olyckor och hälsoproblem som kräver sjukhusvård har ökat sedan början av 1990-talet.
Vill du veta mer?
Det du har läst är ett utdrag från boken Glasklart – drick smartare. Här hittar du ett smakprov från boken, länkar till var du kan köpa den och även information om författaren.